Pia Pralin

Den goda annorlunda pralinen med ett syrligt yttre, smaskigt inre och god eftersmak

torsdag, juli 27, 2006

Livet förändras!

Att livet förändras när man får barn det kan ju varenda människa förstå...och i mitt fall har de flesta förändrar faktiskt varit till det bättre. även om Duracellkaninen är en aktiv liten pojke så ger han mig många skratt dagligen.

Igår var det dags för middag hos Min kusin, 4 ungar i treårs åldern

Innan alla treåringar kom till världen så var middagarna långsittarkvällar med fördrink, förrätt, mellanrätt, huvudrätt, efterrätt, kaffe, likör, chips och dipp.. mycket vin... etc. kvällarna avslutades sällan för 02 tiden, och var oftast en lördag, eller i värsta fall en fredagkväll.. Diskussionerna handlade om karriären, vinprovningar, resor, nya bilköp, nya hårfärger och de senaste på skvallerfronten.

För att visa hur annorlunda livet har blivit sen vi alla faick barn, så skall jag nu beskriva gårdagkvällen hos min kusin.

Middag kl. 18, vi var som vanligt sena, men det spelar ingen roll eftersom middagen i stort sätt alltid lagas av gästerna eftersom tiden inte hinns med... helt ok, det är roligt att skära sallad.
Duracellkaninen hade igår ingen blöja eftersom det liksom är dags för avvänjning.. jag frågade hela tiden om han var kissenödig, men det var han ju aldrig.

De 4 st. 3 åringarna leker tillsammans, drar varandra i håret och bråkar om samma leksaker, alla är vrålhungriga..

-Nu är det korv... ropar min kusin, alla barnen utom Duracellkaninen rusar till matbordet.. i lekrummet är det alldeles tyst...

-Mamma jag har bajsat....

-Var skriker jag och rusar till undsättning...??
-Här pekar Duracellkaninen, på golvet... (och där ligger verkligen en jättekabel)

Duracellkaninen lyfts in i badkaret, jag plockar upp "jätte kabeln" och springer efter rengöringsmedel.. alla barn flockas kring kabeln och kommenterar.. Jag kan inte låta bli att skratta.. Duracellkaninen skäms...
Duracellkaninen rengörs, duschas och får nya kläder...
Nuuu sitter alla barnen och äter korv... Ett av barnen spiller ut en ´mugg med cider på golvet... 2 mammor torkar upp, liggandes på knä under köksbordet...

Maten är klar för oss vuxna, barnen placeras framför Pippi Långstrump, de sitter som ljus och äter chips (istället för korv)
Ett barn är borta, hittas ute på gården skyfflandes grus, farligt nära en bil.... bärs in under protestskrik...

Glassen åker fram, 4 st. treåringar kravlar i soffan med vars en Piggelin och tittar ståendes på Pippi. friden är total.... i 20 min.

Treåring 1 blir trött, skriker för minsta lilla, Duracellkaninen klagar på att filmen har stannat... någon vuxen tar ut filmen som ser ut som Videosallad... 1 meter film utanför kassetten, annan film sätts i.

Klockan är nu 21.30, barnen har kommit in i sin andra andning. sitter var och en och leker med vars en leksak, ett barn har somnat i soffan... föräldrarna pustar ut, dricker kaffe och likör... pratar....

22.40 sitter vi i bilen på väg hem....

Reflektioner!

1. Middagen var en onsdag
2. Vi pratade i ca. 30 minuter under 4 1/2 timma
3. Diskussionen om kabeln.. det kunde ha varit värre! diarré
4. Middag avnjutes med en barngaffel i plaset eftersom någon ville ha min vuxelgaffel
5. Jag noterade inte om jag drack rött eller vitt vin
6. Fördrinken var i stort sätt alkoholfri.

4 Comments:

Blogger Vild-hallon said...

Haha... jag skrattade högt när jag läste om din kväll.

Kul i alla fall att ni håller fast vid träffarna och tar med er barnen. Många lägger ju tyvärr ner sådana aktiviteter när barnen kommer.

27 juli, 2006 21:06  
Blogger Frk Fleggman said...

Låter som en höjdarkväll! Har själv lite liknande "problem" med en liten valp i huset, men den växer ju lite fortare än en bebis. Typ bebis --> studenten på 7 månader.

28 juli, 2006 07:59  
Blogger Me said...

Barn...låter som något att se fram emot.

28 juli, 2006 09:05  
Blogger A N N I K A said...

Hahahahaha. Oj vad jag kände igen mig. Fast nu är kidsen 11 och 12, så nu har vi återgått till långmiddagar med hela middevippen. Och barnen fixar själv sina egna fördrinkar, tilltugg, eftermiddagengodis, filmer och så vidare. Vi ser dem några minuter när de skyfflar in maten (gott, tack, får vi gå ifrån?), sen är det nästan som om vi bara var vuxna.

Något att se fram emot? :o)

28 juli, 2006 12:15  

Skicka en kommentar

<< Home