Tvivel!
Efter ca 3 månader på dagis för Duracellkaninen, var jag helt säker på att dagis inta var bra för honom.. Varje morgon sa han -Inte dagis idag mamma....vill inte gå till dagis.
Och varje morgon när jag lämnar honom, så lägger han sig ner på golvet och skriker och gråter...
Det gör ont i mitt mamma-hjärta.
Peppar peppar, denna veckan har han inte skrikigt och gråtit en enda gång..och idag sa han till och med, -Hej då mamma, gå joppa nu! :-)
Jag blev så glad så jag vinkade och vände mig om och gick... då hörde jag ....
-Mamma, mamma vänta....
(och jag tänkte instinktivt...nej nu blir han ledsen....igen)
-------
-------
-------
-Du glömde ju att pussa mig...
och så fick jag en sån där stor blöt puss mitt på munnen..
*älskar*
Då höll jag på att börja gråta av lycka...
1 Comments:
hehe...gulligt...det går snabbt för de små att anpassa sig...vänta tills den dan han glömmer pussen i sin iver att få börja leka direkt när han kommer in på dagiset...:)
Skicka en kommentar
<< Home