opersonligt?
Inser när jag läser gigenom alla mina blogginlägg att jag faktiskt aldrig skriver om "min dag" hur det är att vara mamma till Duracellkaninen,Egenföretagare och Göteborgare i exil, och det är ju ganska opersonligt. För vad är egentligen meningen med min blogg,att NI skall lära känna mig eller att jag skall få skriva av mig..??
Ja så jag tänkte att jag skulle skriva om hur det är att vara mamma till Duracellkaninen, egenföretagare och göteborgare i Exil..
Det är ganska bra faktiskt!!
posted by Pia-Pralin @ 10:36 fm
8 Comments:
Det är nästan ingen som jag känner som vet om att jag finns här... bara några få... och det är så det skall förbli ;-)
Det är väl grejen att det ska vara lite incognito? Om "alla" visste om ens blogg så var man ju tvungen att tänka sig för både en och två och tre ggr innan man skrev vissa saker... Men som Arne Anka sa, "att tänka innan man talar är som att torka sig innan man skiter".
Jag förstår precis hur du tänker och jag har nog funderat litegrann i samma banor. Grejen för min del är inte att ösa ur mitt oerhört rika (ha!!!) privatliv, det är nog mer för min egen skull, just som du säger "skriva av mig".
Och det är samma för min del, ingen vet att jag skriver och så ska det förbli, den dag jag blir upptäckt lägger jag av.
Usch, jag har nog hamnat där också...det är för många kollegor som känner till min blogg. Först gav jag ut adressen för att jag skulle få lite läsare men nu så tycker man inte man kan skriva vad man vill riktigt. Absolut inte om jobbet i alla fall. Men en del andra grejer har jag inte kunnat skriva heller. Jaja...
Vi får väl bilda en hemlig blogg-klubb med alias som bara vi bloggare känner till... där kan vi vräka ur oss hej vilt! Och Snurre får väl skippa "...somfan" och hitta på nåt nytt "sominihelvitte" eller så.
Ja ni kan ju meddela mig när ni blir ikognito.. ni har ju min mail adress i presentationen...(vill fortsätta läsa jue...)
Synd att man inte kan ha privata bloggar så man själv kan få välja sina läsare.. fanns på den som jg hände på tidigare familjeliv.. där kunde man blogga bara för dem som man hade i sin "addressbok".
Jag bloggar med mitt riktiga namn. Jag berättar inte för ALLA om min blogg, men vet att jag ändå kan få vilka läsare som helst. Särskilt som gotlandska.se lagt ut en lista på gotländska blogga… suck.
Men, det gör att jag tänker mig för hela tiden och bara skriver sånt som jag skulle stå ut med om det typ ”hamnade i tidningen”. Däremot försöker jag ändå hålla en personlig ton i bloggen - men inte privat. Privat är jag bredvid.
Har inte råkat i obehag än - fast jag kör med fritt blås och öppna kort. Och nu är det ju lite sent att ändra sig...
Godnatt! Klockan är 0245... och jag borde nanna.
Skicka en kommentar
<< Home