Farväl lilla farmor!
Igår kl. 18.52 for min farmor till himlen.
Hon hade längtat dit länge, och nu var det äntligen hennes tur.
"livet skall va gôtt att leva, annars kan det kvitta"
Hon var så späd och fragil min farmor, men hade så pigga fina ögon.
En fin liten dam som alltid tänkte på vad hon hade på sig och att håret var rätt "friserat"
Hon bjöd på mandelkakor och drömmar som smälte på tungan, och kaffe gjort i en Dom Pedro.
Hon kallade oss barnbarn för "livets efterätt"
I väntan på att få komma till himlen hade hon sorterat alla vykort hon hade fått under hela sitt liv efter år, hon blev 98 år.
3 Comments:
Oj, kunde hon också göra sådana där drömmar som försvinner i munnen! Kände en tant som också kunde det.
Nu var din farmor 98 så ni var antagligen ganska mentalt förberedda på att hon inte skulle bli kvar så länge till - men det är ändå en saknad. Att livet faktiskt tar slut.
Kram!
Du skriver fint om din farmor. Saknaden finns ju trots att det var väntat.
Lyllo dig som fick ha en sån toppenfarmor så länge.
Skicka en kommentar
<< Home